16 September

Som alltid på tisdagar börjar dagen med två pass Dans ;D Street och Imp & komp.  Var riktigt kul idag på Imp & komp, man skulle välja mellan rep, boll, töjbart typ eller lätt och fladdrande tyg som skulle inspereras till en dans. Malin och jag jobbade ihop, och det gick ju bra ;P Men som vanligt efter dansen så är det ju stressigt att hinna äta innan kl 12 när man slutar dansen kl 11.25, då man ska hinna duscha, göra sig iordning och äta ;P Något stressigt med tanke på att vi skulle träffa Per idag också, så det var ju bara att säga till att vi dansare var sena, idag igen ;P men men.

Håla var det ju sedan då, kl 14.20 börjar svenskan som är lång osh seg. Hade en sovande Johan brevid mig <3
När svenskan var slut cyklade vi hem och jag funderade på vilken tid jag skulle åka hem. När jag sedan pratade med mor fick jag veta att Henke och hans mor skulle åka till oss för att hämta saker han glömt i helgen ;P så jag hörde av mig till dom och fick åka med.

När vi började närma oss Loftahammar och låg på en raksträcka såg vi ett stort svart tjockt moln bildas i kröcken vi började närma oss. Röken kom ifrån en grå BMW som stog vid vägkanten med en man i. När vi vevade ner rutan för att fråga vad som hänt hör man hur bilen spinner och röken blir bara tjockare!! Ulla(Henkes mor) tänkte att hon skulle försöka köra igenom röken för att komma förbi så såg vi inte ett piss och röken bara välde in i bilen eftersom hon glömde stänga fönstret. Man värkligen kände hur röken kom ner i lungorna! Men mannen lyckades till slut stänga av bilen och röken slutade bildas. När vi vevade ner rutan så bara skrek han till oss: "Jag kan inte stänga av den! "
Jag var jävligt rädd för att bilen skulle explodera! Det verkligen lät som om den skulle göra det! Jag hostade typ hela vägen hem sedan och det riktigt stank rök i bilen. Usch!

Men nu har man varit hemma ett tag men tyvärr känner jag mig inte så glad. Det är så mkt nu som händer .. Ska det någonsin få ett slut? Hur ska det bli? När det inte längre finns någon lycka så gör man allt för att få tillbaka den, men ibland är det som om det finns någon/något som hindrar en .. Jag vet inte vad jag ska säga längre, jag vet inte hur jag känner eller vad jag tycker. Jag vet ingenting. Men en sak vet jag, ni är inte lyckliga och ni får själv bestämma hur ni blir åter igen blir det.. Ibland kan det vara bra med en förändring, det kan vara en ny start. Men andra tror att det är slutet ..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0